Haren i Sverige: skogsharen mot fältharen
Sverige har två harar med motsatt historia. Skogsharen är inhemsk och förekommer i hela landet. Fältharen har införts av människan och har spridit sig norrut från Skåne[1]. Samexistensen mellan dem är en av de mest studerade frågorna inom småviltsförvaltningen i Skandinavien.

Två arter, två olika status
Skogsharen (Lepus timidus) lever i alla miljöer utom de mest öppna jordbrukslandskapen; i den allra sydligaste delen av landet är bestånden glesa[1]. I Sverige finns två former: den nordliga formen, som blir vit på vintern, och den sydliga ”mohare”, vars vinterpäls är blågrå[1]. Arten var dittills klassad som ”livskraftig” av Artdatabanken men föreslogs 2020 för kategorin ”nära hotad” på grund av att bestånden minskar[1].
Fältharen (Lepus europaeus) är en införd art som naturaliserades före 1800 och först etablerades i Skåne[1]. Den lever främst i odlingslandskapet, har etablerade bestånd upp till norra Svealand, och enstaka individer rapporteras ända upp i Norrbotten[1]. Eftersom den är införd bedöms den inte på rödlistan; den klassas inte som invasiv, men Artdatabanken har placerat den i den högsta riskklassen på grund av dess effekter på skogsharen[1]. Om artens biologi, se vårt faktablad Fälthare.
Hybridisering och klimat
De två arterna kan korsa sig, och hybridiseringen bedöms framför allt vara skadlig för skogsharen[1]. Skogsharens tillbakagång i södra Skåne sammanföll med att fältharen etablerade sig omkring 1900[1]. Skogsharen är anpassad till kalla och snörika vintrar och väntas missgynnas av ett mildare klimat, medan fältharen tvärtom kan breda ut sig norrut[1].
Vad avskjutningsstatistiken visar
För jaktåret 2022/2023 uppskattas den nationella avskjutningen till 21 958 fältharar och 11 364 skogsharar[2]. Svenska Jägareförbundet bedömer att den nedåtgående trenden sannolikt speglar både minskade bestånd och en minskad jaktinsats, för båda arterna[2]. Det påpekar att rapporteringen av avskjutning är frivillig för de flesta arter i Sverige; siffrorna är skattningar med ett osäkerhetsintervall[2].
Studien från 2020 nyanserar bilden: efter en topp på 1980-talet, när rävskabben tillfälligt hade decimerat rävstammen, har avskjutningen av båda hararterna minskat, och den följer mycket nära antalet registrerade drivande hundar för harjakt[1]. Förändrade jaktvanor förklarar alltså åtminstone delvis nedgången, och därför behöver dessa uppgifter jämföras med andra indikatorer[1].
Ramarna för jakten
Jakttiderna fastställs på nationell nivå, i bilaga 1 till jaktförordningen; länsstyrelserna kan begränsa jakten på en art när snö, is eller temperatur gör det nödvändigt[3]. Vi återger inga datum: läs den gällande författningen. Skogsharen jagas främst med drivande hund; det gäller även fältharen, och drevjakt med drevkarlar är vanlig där den är talrik[1].
Utsättning i naturen: tillstånd är huvudregeln
Jaktförordningen slår fast en tydlig princip: vilt får inte sättas ut, utom i de undantag som förordningen anger, och det är Naturvårdsverket som kan meddela föreskrifter eller besluta om undantag i enskilda fall[3]. Inför varje projekt, kontakta Naturvårdsverket och berörd länsstyrelse. I svenska förhållanden väcker utsättning av fältharar dessutom frågan om hybridisering med skogsharen[1].
Se även vår guide om utsättning av harar i naturen. GIBIS, en viltuppfödare i Chatte i det franska departementet Isère, föder upp unga harar där och erbjuder också vildfångade harar från Centraleuropa: se våra harar.
Vanliga frågor
Är fältharen inhemsk i Sverige?
Nej. Den har införts och naturaliserades före 1800, först i Skåne; endast skogsharen är inhemsk[1].
Hur många harar fälls i Sverige?
För 2022/2023 uppskattar Svenska Jägareförbundet avskjutningen till 21 958 fältharar och 11 364 skogsharar, en minskning för båda arterna[2].
Får man sätta ut harar i Sverige?
Jaktförordningen förbjuder utsättning av vilt utom i undantagsfall; Naturvårdsverket kan besluta om undantag[3]. Kontakta Naturvårdsverket innan du påbörjar ett projekt.
Har du en fråga om fältharen? Skriv till oss.
Kontakta ossKällor
Den här sidan sammanfattar offentliga källor som konsulterades när den skrevs; den ersätter varken gällande regler eller den behöriga myndighetens bedömning.
- [1]Trender i utbredning och avskjutning av skogshare och fälthare i Sverige (Viltforum 1/2020) · Svenska Jägareförbundet – G. Bergqvist & B. Elmhagen · jagareforbundet.se
- [2]Årsrapport nationell avskjutning jaktåret 2022/2023 (Viltforum 1/2023) · Svenska Jägareförbundet – G. Bergqvist, N. Liljebäck & B. Elmhagen · jagareforbundet.se
- [3]Jaktförordning (1987:905) · Sveriges riksdag · riksdagen.se